MISSTRO
Vad har du för skäl att klaga, och misstro mig?
Varför måste jag fördra klander ifrån dig?
Dina ögon frågar,
dina öron vill ha svar.
På dina läppar ser jag
en syrlig kommentar.
Men det finns inga svar som kan släcka såna lågor
och det finns inga ord till svar på såna frågor.
Inget kan förlåta
din outsagda kommentar.
Ja, sanningen är naken
och saken klar.
Jag är en karl!
Det är mitt enda svar.
Du är inte kvinnan jag trodde du var.
Du är en kvarnsten om min hals.
Att misstro mej, ditt barns far-
så gjorde ej den kvinna jag trodde du var.